Öppen Atelje´närmar sig
Tapetserat väggarna med akvareller - valt, kastat, ramat..
hela tiden med kom-o-köp-konserverad-gröt i huvudet...
det är ju så att när en bild är klar så är jag också klar med den,
på väg mot nästa ide´, nästa problem att lösa
Våren har definitivt kommit till ön,
lammungar skuttar i hagarna,
lammungar skuttar i hagarna,
ryssvärmen ligger och lurar i öster
och vi är beredda
Såg på Konstkampen häromkvällen,
- såg ni den? -
två män och en kvinna i en jury
bedömer vilka konstverk som ska få delta
i en stor utställning på RA i London.
Kriterierna för bedömning är tre:
Originalitet, Teknik och Känsla
En fd kvinnlig brotterska visar upp sin bild.
Motivet är två i bjärta färger insmorda kvinnor som brottas,
vinkeln väl vald.
Båda männen fixerar motivet med sina professionella blickar,
lutar sig framåt och sätter hela sin trovärdighet på spel med myndiga "Ja"
Den kvinnliga jurymedlemmen "ser bara bikinis,
som taget ur en herrtidning" och röstar ett rakt nej.
Därefter kommer en man med en olja.
Hans tavla föreställer en scen från vardagsrummet, i mörka blå toner.
En kvinna sitter med ansiktet vänt åt höger,
en bit bakom henne står en man med ett skrämmande,
oidentifierbart uttryck i ansiktet.
För mig ett igenkännande:
ett fruset ögonblick laddat med alienation och hot.
Bedömningen blir denomvända, ja från kvinnan
och dubbel-nej från männen i juryn.
Så tydligt genus-perspektiv på frågan "Vad är konst" -
jag känner samma maktlöshet, ilska och frustration
som i så många andra sammanhang
DET borde jag måla....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar