lördag 3 november 2012

Svarte Petter

en dag i november, vacker och ljuvlig som en vårdag
det enkla livet, 
vardagar långa och lika 
som barndomens sommarlovsdagar
 
målar inte, 
laddar för valp-ledig vecka i Gerlesborg,
läser böcker när Licka sover.
 Linn Ullmans känsliga porträtt i "Det dyrbara" stannar kvar
medan Hanne Vibeke Holst "Förlåtelse" bara lämnar ett spår -
men det så väl formulerat att det bråkar med mig varje dag,
om arvssynden, om generationers upprepning av släktens eget trauma.
Hon kallar det
 "att skicka Svarte Petter vidare till nästa generation"
 
Jag kan bara hoppas att min Petter blivit lite mindre svart.

Annars har Karlsson konkat å det grövsta, lurat sina vänner på miljoner och stängt sin lilla kontors-stuga och dragit till Gävle och lämnat ett sårat landskap och en unken lukt efter sig. 

Oktoberfest har hållits på Wisby Strand, 800 svältfödda gutar o inflyttade 08:or har druckit svag öl i stora stop, krokat arm och sjungit dirulladirulla...
Vi gick därifrån genom öde gator och gränder,
några uttråkade tonåringar hängde på gamla Schenholms,
vi tog bussen till B:s son som bjöd på god whisky i köket,
räddande kvällen.