Dagbok idag

Hemma igen,

i mitt liv

i nu.

Vernissagen fylldes av vänner från alla mina tidigare liv -

(det här avsnittet kan du hoppa över)

Ulla, Cattie, Lennart, Björn o Mikael från folkskolan i Södra Ängby,

Anita, Mats, Per, Annika från tonåren på Blidö,

Eva från Grövelsjön,

kusiner och systrar och favoritsystersonen,

Elisabeth och tjejerna från Brantan,
Arne o Agneta o ny bekantskap

o massor med nya o gamla gute-vänner

och alla som jag redan glömt,

tur ni finns i gästboken!

och några lägger in beställningar:
 ett rosa hus, "vårat hus" och en domherre 

Det är över, mitt stora projekt, så mycket ork det ändå tagit.

Nu är hämta Licka på dagis, 

stora hunden försöker krypa upp i mitt knä på kvällen -

pulsa i skogssnön i ett par timmar,

stanna till vid Everts lilla snickarbod,

öppnar dörren och där står han i värmen

och bygger vaggor o bilar till sina barnbarn,

vill gärna visa, skrattar och spelar dansbandsmusik på CD:n -
påminner mig om Alf Pröysens SnickarAndersson

 

Sen möter jag Karlssons efterträdare, 
han lovar snygga till i området,
tack för det!

kör in till stan i strålande vintersol,
hittar målargruppen jag ska vara med i,
vänliga människor tar emot mig i kvarterslokalen i Gråbo

ringer B och det blir ytterligare en promenad i stan,
Licka får träna på civiliserad gång...
och får öronhåren trimmade...vilda protester

På fredag blir det bridge igen, 
på söndag vandring längs Eksta-kusten

Så rik jag är och så svårt jag har att fatta det, 
att känna tacksamhet och glädje. Skärpning!

Teatergalleriet

 

hann precis dricka kaffe

 innan strömmen gick i morse

 - över hela ön....

och därmed inget vatten heller

så det blev ingen morgondusch 

men storstor brasa i täljstenskaminen

snön ligger kvar på träd och gärdsgårdar

himlen brinner i alla pasteller

vägen är gnistrande vit och hal

trots den stränga kylan -

under de tre milen till Boge 

kryper temperaturen ner mot - 15 

 

 Benny möter oss och Licka är lycklig

med alla sina hundkompisar

börjar tappa inspiration och ork i måleriet,

bestämmer mig för att det får vila nu,

tankarna är på väg mot allt det praktiska

med utställningen, logistiken -

hur lastar man av 40 tavlor mitt för Puckeln,

i värsta lunchtrafiken?

och med nästa års akvarellkurser,

möte på Teatergalleriet igår,

så vackert, galleriet i renoverad lada

med stengolv och djupa fönsternischer,

de romantiska vindsrummen, helt i vitt,

och deras eget kök, så vackert och hemtrevligt.

 

Anne berättar att husets äldsta delar är från 1600-talet.

Det blir perfekt att jobba och skapa i den miljön!

När jag hämtat Licka på eftermiddagen,

gnäller och gråter hon i bilen,

sträcker halsen och nosen mot biltaket och ylar!

vill leka mer med mina kompisar!!!

121212

 

snön föll hela dagen igår, 

utan vind, ljudlöst, 

bara fortsatte och fortsatte....

tallar, hus, folk och fä,

allt täcktes av det vackra vita,

i stora mjuka penseldrag

 

insnöad igår, i morse fick jag ringa plogarn, 

hur dags måste du åka, jag kommer...

han till och med plogade upp min lilla bilplats

tack för det, småskalighet när det är som bäst

 

vi har det bra nu, Licka och jag -

börjar lära oss varandra,

Licka lägger huvudet på sned och ser djup-

forskande på mig när jag pratar långa svador -

gott att ha någon att prata med...

postat 56 vernissagekort idag

mina målardagar börjar ta slut

ännu en fredag och en måndag kvar

tröttnat på gårdar i snö...

längtar till vernissagen - det ska bli så kul!!!

Pajse, FileHajdar o Laxare Änge

Nu vill jag berätta om en vanlig dag på vinterön -

snön kom ju lagom den första dagen i december, 

la sig snällt och vackert över allt det smutsiga grå

Två dar i veckan åker vi från väst till ostkust,

tvärs över ön, på vintervägar, 

spanar efter rådjur i skogskanterna

och njuter av morgonljuset 

som i rosa skimmer sprider sig över fält o åkrar

Vi passerar 

Pajse, File Hajdar och Laxare Änge

- visst låter det som poesi -

och kommer fram till det här huset

där B&B i Boge driver hund-dagis/pensionat

på det mest perfekta sätt - inga hundburar här,

här gäller hundfrihet, både ute och inne

Licka älskar sina hundkompisar, 15-25 stycken,

och rasar ihop nöjd, lycklig och totalt slut

när vi kommer hem efter dagen

Och jag får 5 timmars lugn och ro att måla,

inspiration på vägen och nya motiv

värmer upp atelje´n med element från ÖB

och mig själv med kaffe, raggsockor och nyväckt målarlust

Svarte Petter

en dag i november, vacker och ljuvlig som en vårdag

det enkla livet, 

vardagar långa och lika 

som barndomens sommarlovsdagar

 

målar inte, 

laddar för valp-ledig vecka i Gerlesborg,

läser böcker när Licka sover.

 Linn Ullmans känsliga porträtt i "Det dyrbara" stannar kvar

medan Hanne Vibeke Holst "Förlåtelse" bara lämnar ett spår -

men det så väl formulerat att det bråkar med mig varje dag,

om arvssynden, om generationers upprepning av släktens eget trauma.

Hon kallar det

 "att skicka Svarte Petter vidare till nästa generation"

 

Jag kan bara hoppas att min Petter blivit lite mindre svart.

Annars har Karlsson konkat å det grövsta, lurat sina vänner på miljoner och stängt sin lilla kontors-stuga och dragit till Gävle och lämnat ett sårat landskap och en unken lukt efter sig. 

Oktoberfest har hållits på Wisby Strand, 800 svältfödda gutar o inflyttade 08:or har druckit svag öl i stora stop, krokat arm och sjungit dirulladirulla...

Vi gick därifrån genom öde gator och gränder,

några uttråkade tonåringar hängde på gamla Schenholms,

vi tog bussen till B:s son som bjöd på god whisky i köket,

räddande kvällen.

Köra fast och få en kick

och så körde jag fast...
fast i måleriet, fast i arbetet med hunden
fick råd: gör ett självporträtt,
det gjorde Tyra Lundgren - och Helene Schjerfbeck, eller hur,
och det vågar jag knappt visa, målat i djupt lågtryck

- men det är ju också en sanning.

Slitit med Wisby hamn, 
ville få fram det stora vemodet som rullar in,
och tvärtom - jobbat med ljuset en september dag i Fiskargränd,
tänkte mig bara ljus o luft - 
utmaningar som får vila ett tag

Så lossnar det, med både hund och måleri, det hänger ihop såklart -
fina dagar med mentala lufttrycket i stigande -
värken i benet borta,
kan gå stora rundan igen, 
Licka kastar sig i vattenpölar o vätar, 
hoppar över tuvorna o galopperar det fortaste hon kan, 
med vattnet sprutande runt kroppen, 
kaskader av droppar som ett dimmoln runt ivern

I skogen träffar vi varsin kompis, 
en cockerspaniel-herre och hans husse,
blir hem-bjudna till deras stora vackra hus vid havet,
snabb fika i det stora lantköket med vedspis och kalkstengolv

Med stövlar o tassar blöta o leriga klafsar vi hem,
jag målar en stund, ÖB-elementet värmer upp atelje´n i stugan
- hänger upp en röd klänning i det gamla stormbrutna trädet på Rönnklint -

På eftermiddagen åker vi till byn, 
i foderboden låter hon veterinären befria sig från fästingar, 
jag träffar en ung gammal elev som tipsar om vallning i Rute, kul!
och U, som påminner om Muriel Pritchett ("Den tillfällige turisten")
och bor med sin pojkvän och sina hundar, Ragnar och Bosse,
i våningen ovanför foderboden
kommer ut i sin slitna för stora kappa,
tar med min lyckliga hund på en cykeltur - där det ingår "ko-träning"

Sen somnar vi båda i soffan, 
Licka lägger nosen på min mage och tassen på min arm,
allt trots och alla konflikter glömda, bara Licka-lycka!

igång igen!

 

I am back, back on track, produktiv som fasen, härligt!

och det känns så lätt, jag har de verktyg jag behöver, 

vet jag bara vad jag vill och känner så går det både fort och lätt...

Jobbar med människor i olika miljöer,

med stöd av foton som blivit liggande i datorn

bilder som bär med sig känslor och minnen och längtor

 

Och motivationen - utställningen -  en härlig motor och energikälla

Så gott också att få direkt feed-back, via alla fina vänner på fb,

det ger ännu mer flow, TACK!!!

I det vanliga livet kämpar jag med smärtande muskelfästen -

ett brast när jag klättrade upp på traktorflaket sista dan på Gangvide,

en härlig tur till Ormkvinnan med Mats som säker körsven 

och alla tanterna skumpandes i vagnen -

 vänliga grannar hjälper mig motionera Licka,

stora köttben håller henne sysselsatt, 

när jag har för ont tröstar hon mig ivrigt i några sekunder,

- nu kan vi leka, matte...  

Å vad det är roligt att måla just nu!!